som jag vänder huvudet när jag går igenom lägenheten
jag ser vattnet sakta torka bort av sig själv
dom rakade ditt ben
sen somnade alla muskler
någonstans i stockholm
i en liten kista
i väntan på en jordbävning
jag går omkring i lägenheten
som en enformig dröm
min känslolösa monolog
allt får mig att hata mig själv
varje jävla försök att sudda ut dig
jag vinklar alltid den fula sidan utåt
för det gör inte lika ont
jag antar att jag föredrar självhat över smärtan
jag diskade ur skålarna idag
jag tänkte på all dna som låg där och flöt
dom har stått orörda sen det skedde
jag har inte orkat göra något åt det
har bara sett vattnet sakta torka bort
jag ville nästan att du skulle riva stora hål i mig
så att jag kunde minnas dig
varje gång jag såg mig själv i spegeln
men du försvinner sakta
jag slutar att kolla efter dig
jag slutar att höra dina steg på min säng
du försvinner nog sakta
The post-hardcore band’s latest is a reflection on time, memory, death, and grief—and is their dreamiest material to date. Bandcamp Album of the Day Mar 22, 2019
A post-hardcore megalith from the UK: churning guitars, spacey arrangements, and explosive vocals both screamed and sung. Bandcamp New & Notable May 8, 2019
This collaborative project offers a fresh twist on classic indie sounds of the early 2000s with hooky choruses and quirky instrumentation Bandcamp New & Notable Apr 13, 2024